Produktion av biogas genom rötning
När man producerar biogas genom rötning uppkommer såväl klimatnytta som miljönytta och en rad andra samhällsekonomiska nyttor. Nyttorna som uppkommer när biogas produceras varierar beroende på val av substrat (organiskt material) och teknik.
Nyttorna kan beskrivas som:
- klimatnyttor
- miljönyttor
- övriga nyttor
Klimatnyttan störst vid rötning av gödsel
Klimatnyttorna består främst av att man genom biogasproduktion kan undvika läckage av den kraftfulla växthusgasen metan, och genom att kol kan återföras till åkermark genom användning av biogödsel.
Klimatnyttan varierar beroende på val av substrat i produktionen, där den i särklass största nyttan uppkommer vid rötning av gödsel.
Miljönytta genom minskad övergödning
Miljönyttor uppkommer genom återcirkulering av växtnäringsämnen och minskad övergödning, förbättrad biodiversitet och markkvalitet samt minskad lukt från gödsel.
Landsbygdsutveckling och hållbar näringspolitik
Utöver klimat- och miljönyttor finns nyttor kopplade till landsbygdsutveckling, industriell utveckling och hållbar näringspolitik, försörjningstrygghet och att biogödsel möjliggör en expansion av det ekologiska jordbruket.
Produktion av biogas genom förgasning
Produktionsrelaterade nyttor uppstår inte bara vid produktion av biogas genom rötning. Förgasningstekniken som har utvecklats i Sverige – och som kan användas för produktion av olika typer av förnybar gas – bidrar också till flera samhällsnyttor.
Förgasningstekniken möjliggör bland annat:
- produktion av förnybar gas baserad på skogs- och jordbruksrester.
- produktion av förnybar gas i större skala.
- effektiv produktion av vätgas för användning i till exempel raffinaderier eller som komplement till väderberoende produktionskällor via elektrolys.
- en ökad sysselsättning inom skogsbruket och i Sveriges skogsrika delar.
Läs mer om biogasens samhällsnyttor på energigas.se.
Läs mer i betänkandet av Biogasmarknadsutredningen (pdf kap 5)